17 oktober 2010

Sådan är kapitalismen

Ibland undrar jag varför jag bestämde mig för att bli kulturarbetare. Man är ju så fattig hela tiden! Jämt, jämt, jämt. Och inte är jag känd heller, så att jag får gratis saker och kan komma in utan att betala på klubbar och sådant. Jag ska vara glad om jag kommer in. Oftast har jag svårt att gå i mina högklackade och har läppstift i halva nyllet. Hur som, just nu vill jag ha en massa saker men har inga pengar att köpa dem för. Till exempel behöver jag nya stövlar, fräsig jacka, lösögonfransar, gå ut-skor, ny väska, strumpbyxor och typ tretusen festklänningar. Och så behöver jag mat. Mitt liv är så jävla fullproppat av glamour alltså!

TTYL!

Inga kommentarer: