Bitter eftersmak av Melodifestivalen

Melodifestivalen i går gjorde mig tyvärr väldigt arg. Först blev jag råförbannad på Sean Banans bidrag. Något mer rasistiskt än så får man väl leta efter! Hur har det kommit med? Och att den låten dessutom fick inleda alltihop kändes helt galet.

Sedan blev jag sur när Afro-Dite skulle uppträda. Gissa vilka artister som fick gå fram till hiphop? Jo, de tre svarta. Och gissa vilka som hade tre svarta dansare?

Men alltihop gick så sjukt överstyr när programledarna skulle börja håna homosexuella (vilket tydligen är lika med bögar). Hur fan resonerade de där? Jag blev både förbannad, ledsen och besviken. Här är ett blogginlägg om pausunderhållningen, som jag verkligen tycker att ni ska läsa och begrunda.

Skäms, SVT, säger jag!


PS. Och då har jag inte ens nämnt Thorsten Flincks förbannade sexistiska tilltag..

Revolution på Twitter

Kolla in hashtaggarna #homoriot och #queerriot (på engelska). Bara gör det!

Let's go Tumblr

Jag måste erkänna att jag inte riktigt har förstått det här med Tumblr. Det är någon typ av bilddagbok som kidsen håller på med, så mycket fattar jag - men det är i princip det hela. Hur som helst, genom Ligga med P3-Matilda har jag hittat två fina Tumblr-bloggar som jag vill dela med mig av:

Adorable Lesbian Couples

Fuck Yeah Lipstick Lesbians!

Den hårda sanningen

Jag rekommenderar er alla att se The Truth About Jane. För att förstå vad alla hbtq-kids är livrädda för. För att se en fin och samtidigt hemsk berättelse om en första kärlek, ett sexuellt uppvaknande - och RuPaul i en fantastisk roll. Bara gör det.

17 maj

Det blir bättre

Nu blir det faktiskt bättre! Som respons på det otroligt dåliga agerandet från Rädda Barnens, Meter Televisions och TV3:s sida, kopplat till It Gets Better-kampanjen, har den svenska kampanjen nu startat. Och den är vår! Sprid, sprid, sprid detta!

Den heliga kärnfamiljen

Det var väl egentligen bara en tidsfråga innan någon högt uppsatt homofob skulle uttala sig om Elton Johns föräldraskap. Den som nu tagit bladet från munnen och sagt sitt hjärtas mening är Michael Nazir-Ali, tidigare biskop av Rochester. Han är emot surrogatmödraskap, vilket jag skulle kunna acceptera, om han inte hade tillagt:

"...all the evidence shows that children are best brought up in the context of a stable marriage where they can relate to a mother and a father, so that they can develop healthy relationships with people of both genders."

All the evidence, prällen? Är det verkligen så? Ta och kryp fram från under din sten.

Ni kan läsa hela artikeln här.

Hbtq-frågor och nyhetsvärdering

Vissa nyheter är solklara sådana i svensk press. Varför andra inte är det finns det många anledningar till. Faktorer som avgör nyhetsvärdering är många, och kan inkludera den geografiska närheten, kända personers inblandning, en journalists eget intresse eller annat. För mig med ett journalistiskt tankesätt är detta inte konstigt. Men på grund av mina egna intressen förvånas jag trots det ofta över vilka nyheter som inte får några rubriker.

I dag läste jag till exempel att det litauiska parlamentet nästa vecka ska rösta om lagstiftning gällande böter för personer som "förespråkar" homosexualitet. Varför har jag inte sett något om detta i svensk press? Litauen ligger nära Sverige. Lagstiftningen kommer att påverka allt i från invånarnas privata sfär till den offentliga - till exempel undervisningen i skolan. Varför problematiseras inte rollen som hbtq-person i ett land som ligger så nära vårt eget?

Jag har inget svar. Men jag är själv övertygad om att det handlar om saker som hbtq-personers underrepresentation i inflytelserika sammanhang, och om en oförmåga av majoriteten att inse under vilka förhållanden hbtq-personer lever - oavsett vilket land de är bosatta i. Det är tråkigt att sådana här nyheter marginaliseras - tråkigt, ledsamt och helt fel. Byt ut "homosexualitet" mot ett annat ord, mot en annan underordnad kategori i samhället. Hade nyheten fortfarande varit en icke-nyhet i Sverige då?

Läs mer om situationen i Litauen och lagförslaget här.

Do ask, do tell

En genomgång av den amerikanska policyn "Don't ask, don't tell", med det eventuella resultatet upphävandet av densamma, väntas som bekant bli klar i år. Och vad händer nu? Jo, nu har höjdargeneralen James Conway passat på att under en presskonferens på Pentagon meddela: "I can tell you that an overwhelming majority would like not to be roomed with a person who is openly homosexual." Herre gud!

Conway var dock snäll nog att meddela att de skulle följa lagen om det blev en policyändring som tillåter öppet homosexuella personer att ansluta sig till armén. Fint, Conway! Verkligen fint av dig.

Jag förstår att alla inte är vana vid hbtq-personer i sin närhet. Men hur kan han bara göra ett sådant här uttalande, utan att förstå hur det sårar alla som inte faller inom heteronormen? Hur kan han inte förstå att det sårar de hbtq-personer som redan arbetar inom den amerikanska militären? (Varför man nu vill vara i ett sammanhang där man inte är accepterad som fullvärdig medborgare går visserligen över mitt förstånd, men nu är det ju inte heller jag som slåss för Uncle Sam.)

Att policyn ens existerar är sjukt i sig. Men att inte alla bara kan skriva under på att den redan borde ha skrotats - det är bra mycket sjukare.

Här kan ni läsa mer om vad Conway sa under presskonferensen.

Älska!

Jag gillar verkligen den här kampanjen. Den behövs! Den behövs så jävla mycket. De av er som kan - skriv på.

"I still worry every day that I can be fired in 29 states just because I'm gay. And my friend who is transgender can be fired in 38 states. I know you can do it. You've helped protect people from employment discrimination on the basis of race, sex, religion, disability and many other characteristics. Each time my friend and I have been left behind. It's our turn."

Dagens låt

"One of Us is Gonna Die Young" - The Ark

Nu väntar jag på att LL ska komma hit för fredagsmyyys. Nej. Förmodligen kommer vi gå till "Hot Pants Homo" på Tomboy i kväll. Utopin är ju där! Och ni vet väl att det är Pink Weekend i Malmö den här helgen, med anledning av IDAHOT på måndag? Viktigt!

Regnbågsfestivalad

Haha! LL, med megafon i handen, dyker upp i slutsekvensen på Sydsvenskans lilla film om paraden. Som vanligt noterar jag dock att de mest visar upp transor, läderbögar och så vidare. Homos och queers och patrask som ser ut som vem som helst är väl för tråkigt att göra en film om, antar jag.

Hej Regnbågsfestivalen!

Just nu bor jag granne med Regnbågens hus. Regnbågsflaggan vajar stolt i vinden. Och man blir på gott humör när ett gäng överåriga transor stassat upp sig i all världens grannlåt och hänger där utanför. Det är riktigt fint. Och hade jag varit ledig i dag så hade jag inte velat missat följande punkter i programmet:

11.00-15.00
Regnbågsbarn - att växa upp med två mammor och två pappor
Hanne Gorton Lindblads foto- och filmutställning om Regnbågsfamiljer.
Arr: Regnbågsfestivalen
Plats: Barnens scen
Fri entré

17.00-21.00
Fittröra
Vem är född som man? Vem är 3-barnsmamma? Vem är konditor? Sussie Hedlunds utställning bryter gränser och visar på mångfald.
Arr: Regnbågsfestivalen
Plats: Regnbågshuset vån III
Fri entré

18.00-19.00
Onanist? Javisst! - onani i praktiken
Rulla bär, spela skinnflöjt eller reta påven. Fortfarande är onani tabu, men de flesta gör det någon gång, oavsett ålder, sexuell läggning eller bakgrund - och oberoende om man lever ensam eller i en relation. Vi talar onani och delar med oss av våra bästa tips!
Arr: RFSU-gruppen Malmö
Plats: RFSU
Fri entré

18.00-20.00
Hur påverkas vi av heteronormen?
Miljöpartiet håller seminarium om hur de landvinningar som görs av HBTQ-samhället också luckrar upp heteronormen. Hur och på vilket sätt förändras heteronormen av transan, bögen och flatan? På vilket sätt spelar klass och etnicitet in?
Arr: Miljöpartiet de Gröna
Plats: Miljöpartiet de Grönas kansli
Fri entré

19.00-21.00
Vad är hardqueer - Intersektionell solidaritet för något?
I april i år startades ett nytt icke-nätverk i Skåne. Sedan dess har det utförts en rad aktioner och här berättar gruppen om vad de har gjort, vad de har för planer och vad de menar med intersektionell solidaritet och hur du gör som vill engagera dig - kom och uppleva den sprudlande aktivismen!
Arr: Hardqueer Intersektionell Solidaritet
Plats: Regnbågshuset
Fri entré


Missa speciellt inte Hardqueer. Det är under deras paroll som ni ser mig på lördag.

Komplexa Pride

Jag vågar påstå att gemene man förknippar Pride med paraden. Med glitter och glamour, bögar i hotpants och transor med meterlånga lösögonfransar. Jag vågar påstå att gemene man inte vet ett skit om föreläsningarna och de andra aktiviteterna som Pride-besökarna ägnar sig åt. Och det är just det komplexa med Pride. Mediebilden blir så jäkla party. Fest fest fest, böghångel (alltid bögar) på ett flak och hej och hå. Som att homos var ett eget släkte som är bäst, allra bäst på att festa. Heteron kan inte mäta sig, nej nej. Jag skyller den här mediebilden på heteronormen. I förlängningen på de heterosexuella. Men många heteron vill väl när de utmålar homos på det här viset. De vill visa att de tycker att hbt-personer är precis lika mycket värda som dem själva - bara kanske lite mer party. Men det blir så fel. Det blir så himla fel när Malena Ernman skriver på sin twitter: "Tack alla bögar och flator! Ni är bäst!!!! Ha en härlig parad idag!" Där har vi det. Alla homos är bäst. Alla homos är så jävla party. Precis alla homos går i Pride-paraden. Undrar för övrigt om Malena Ernman tycker att bisexuella, queera och transpersoner är bäst också. Kanske borde fråga.

Här kan ni förresten läsa en krönika som jag skrev om Pride förra året. Jag tycker själv att den fortfarande håller väldigt bra, får jag lov att säga. Man kan ju dock notera att mycket hänt sedan förra året, åtminstone gällande äktenskapslagstiftningen i Sverige och avkriminaliseringen av homosexualitet i Indien. Och det är ju fantastiskt.

Vi är queera inte raka, vi tar alla nätter tillbaka!

Klockan 21.00 var vi runt femton personer som samlats för vår IDAHOT-Ta natten tillbaka. Jag blev väldigt nervös över tanken på att tvingas gå och skandera slagord i en grupp av ett fotbollslags storlek. Funderade allvarligt på att avvika. Förnedringen, förnedringen... Men se, här behövde ingen avvika, inte! Möllevångstorget fylldes på mer och mer och till slut var vi en riktigt rejäl skara som begav oss ut i Malmö-natten för att ta den tillbaka. Och förutom sisådär fem arga och provocerade män verkade ingen ha något emot oss. Kanske inte så många som gillade oss överdrivet mycket heller, men sådant kan man ju inte fokusera på. De flesta stirrade mest på våra uppenbarelser - rosa boor på dragkings och grabbar i högklackat är tydligen inte allas vardag!

Tyvärr visade det sig att en del av demogänget satt i arresten i Lund, så några missade vår härliga manifestation. Vissa anslöt senare, men lagom till min hemgång. Jag, Erika och Erika var de första tanterna till att lämna eurodisco-partyt i Regnbågsparken, eftersom vi ansåg att en måndag är en måndag - trots IDAHOT. Men ett glatt gäng håller fortfarande regnbågsfanan högt och kommer säkert att göra det i många timmar till - åtminstone tills fickpluntorna är urdruckna.

PS. De skickade en insatsbuss på oss. Totalt överdrivet, vilket de själva nog också ansåg eftersom de lämnade oss till vårt dansande ganska snabbt. Tack för det.

Bögar på film går inte hem

Jag har missat den här nyheten, men tydligen ska den omtalade I Love You Phillip Morris inte visas på bio i USA, utan går direkt på DVD. Anledningen? För mycket sex. Bögsex alltså. Det går inte hem.

Det är en sådan dubbelmoral att jag inte vet var jag ska börja. Riktigt ingående heterosex kan gärna visas upp men så fort det rör sig om något samkönat, något transigt, då får folk panik. Jag fattar ingenting.

Här kan ni läsa mer och se klipp från filmen.

Föreläsningstips

Skickar vidare ett mail jag fått:

"Hej!
Camilla Nylundh, förbundsordförande för Sveriges Förenade HBTQ- studenter kommer och föreläser om hur strukturer som förutsätter att alla är heterosexuella och som osynliggör transpersoner förföljer oss genom högskolan. Om hur detta inte bara påverkar den studiesociala situationen för HBTQ-studenter utan också forsknings - och utbildningskvalité. Missa inte en föreläsning om heteronormativitet i högre utbildning och hur du kan påverka ditt lärosäte.

Var: Café Athen
När: Måndag den 9 mars kl 19.00"

I Lund alltså. Låter som en bra föreläsning om ni frågar mig.