10 juli 2012
Jag tror att det är över nu
You know you love me.
XOXO
23 maj 2012
Dagens låt
Med sommaren kommer längtan efter Bobbans musik.
För övrigt är den här bloggen för jäkla tragisk just nu. Jag rekommenderar er som gillar mig att följa mig på Twitter eller Instagram i stället. Eller så kan ni läsa en rolig blogg i stället: Tobias Boströms. Jag kommer tillbaka med full kraft vad det lider.
9 maj 2012
8 maj 2012
Dagens mest obehagliga nyhet
– Doktorn i fråga är oerhört ledsen och ångerfull och vet att det som skedde är åt helsike, säger läkarens chef Per Ekström."
Läs hela artikeln på sydsvenskan.se.
Mors lilla Olle
30 mars 2012
Pausfågel
Puss så länge!
20 mars 2012
12 mars 2012
11 mars 2012
10 mars 2012
9 mars 2012
Kanske världens bästa dikt
Inte rymde jag
Inte sa jag emot
Inte pratade jag för högt
Inte smällde jag i deras dörr
Inte stack jag kniven i hennes bröst
Inte sköt jag honom med hans gevär
Jag bara väntade, väntade, väntade
Inuti mig & här
Men jag undrade en del
Varför är jag fel
Blir aldrig hel
Bodil Malmsten
8 mars 2012
5 mars 2012
Nöjesguid(h)en
3 mars 2012
Mobilblogging
2 mars 2012
Det blev en bloggutmaning innan pausen
1. Vad gjorde du för tio år sedan?
Jag gick i tvåan på gymnasiet, rökte röda Prince och trodde att jag skulle bli en internationell höjdare efter gymnasiet. Jag spenderade dagarna på fik med mina klasskamrater, där vi var högljudda och jobbiga och drack fruktte och kedjerökte. Skolkade alltså en del. Men pluggade svinmycket också. På helgerna fixade vi falskstämplar och festade på ställen med 18-årsgräns. Vi drack tequila så vi spydde, hånglade med varannan person vi träffade och hade noll bakisångest dagen efter. Allt kretsade kring att ha så roligt det bara gick, hela tiden.
2. Vad gjorde du för ett år sedan?
För ett år sedan köpte jag min lägenhet, och gjorde mig redo att flytta från min kompis Elias, som jag bott inneboende hos i två år. Jag hade ganska nyligen börjat ett nytt jobb och var singel. Jag var ute mycket, flängde runt och drack drinkar, och spenderade för mycket pengar på kläder och för lite på mat.
3. Fem snacks du gillar
Alla snacks är så fett förbjudna i den diet jag har kört sedan i september. Men jag gillar dem. Åh, som jag gillar dem.
- Smörpopcorn
- Sourcream and onion-chips
- Dorritos
- Gott & blandat
- …och det mesta som inte är salta pinnar.
4. Fem sånger du kan hela texten till:
"City" - Billie the Vision and the Dancers
"Tunna skivor" - Siw Malmkvist
"This is the Year" - Marit Bergman
"Hugger i sten" - Lars Winnerbäck
"I Hope that I Don't Fall in Love with You" - Tom Waits
5. Fem saker du skulle göra om du blev mångmiljonär:
- Köpa en flashig bil med tillhörande chaufför.
- Sluta jobba.
- Resa mycket.
- Uppgradera mitt hem.
- Skänka pengar.
6. Fem dåliga vanor:
- Spelar för mycket Wordfeud.
- Snusar.
- Tränar inte.
- Äter för dåligt.
- Tycker för mycket om vin.
7. Fem saker du gillar att göra:
- Dricka vin på mysiga barer.
- Promenera i solen.
- Läsa tjocka böcker.
- Twittra.
- Kramas med familj och vänner.
8. Fem saker du aldrig skulle klä dig i eller köpa:
- Kött
- Alla typer av hattar
- Adidas-brallor
- Biljetter till Ladies Night
- Sex
9. Fem favoritleksaker:
- Datorn
- Min iPhone
- Min sodastreamer
- Bilar
- Sällskapsspel
10. Tio personer jag vill se göra den här utmaningen:
Alla som vill!
Catch ya on the flip side!
1 mars 2012
Dagens citat
Lady Dahmer på Twitter.
28 februari 2012
Dagens mysterium
27 februari 2012
En sak som jag funderar på ganska ofta
25 februari 2012
Dagens låt
24 februari 2012
22 februari 2012
Varför blir man arg när tiggare inte visar tacksamhet?
På väg ut kikade jag därför i plånboken för att se vad jag kunde ge mannen. Hade inga sedlar, så jag fick börja rota i jackfickorna, där jag till slut bara lyckades kamma ihop fyra kronor. Jag gav dem till honom och bad samtidigt om ursäkt för att jag inte hade mer kontanter. Han tackade inte, som jag väntat mig, utan vände bort huvudet och mumlade: "Idiot."
Jag blev sur. Ska man inte tacka när man får något, va? Var jag inte just snäll och givmild? Jag tror att många reagerar som jag. Eller jag vet, för jag har resonerat om den här saken med många tidigare. Många blir rentav förbannade när de skänker pengar och inte får ett tack.
Men varför skulle den här mannen egentligen tacka mig? Vad är jag för svin som skänker honom fyra spänn på väg hem från en sväng på Systemet? Vad fan är det att vara tacksam över? Klart som fan att han inte sitter där och är tacksam. Hur skulle någon kunna känna sig tacksam i den utsatta situationen?
Och vad har vi för ett hemskt samhälle där folk tvingas tigga i köpcentrum för att kunna köpa mat? Fy fan.
21 februari 2012
Män som hatar kvinnor, fast på engelska
20 februari 2012
Bebis eller inte?
17 februari 2012
14 februari 2012
13 februari 2012
Om det inte blir vår snart kommer jag att skjuta någon/mig själv
Jag har cirka noll energi. Om det inte var för att läkarna redan kollat min bukspottsskörtel (stavas det så?) hade jag varit övertygad om att det var något seriöst (och troligen livshotande) fel på mig. Hur kan man vara så här trött och håglös utan att något är fel? Känner alla skandinaver så här på vintern? Och varför gör vi då inte gemensam sak och flyttar till, säg, Algeriet? (Där finns väl aldrig snö i alla fall?)
Till och med hundarna tycker att jag är tråkig. Jag är tråkig och bråkig och sömnig. Mest vill jag krypa ner i vår übermjuka säng under två täcken och komma fram i början på maj. Bara ligga där och mysa med dator, Wordfeud och en nikotikinjektion då och då. Men nej nej. Man ska jobba, bidra till samhällsnyttan, handla mat, tvätta cirka trettio maskiner tvätt i veckan och ha fredagsmys med tacos och tända ljus för att jaga bort kölden utanför. Hur fan orkar småbarnsföräldrar med vintern, med snor och overaller och borttappade vantar? Hur orkar de när jag knappt orkar med mig själv? Jag hittar ju inte ens mina egna vantar.
Om någon vill bjuda mig på en charterresa så är det helt OK.
12 februari 2012
Whitneys bästa
När jag blev äldre blev Whitneys musik skämsmusik. Delar av skivan Whitney kunde jag fortfarande spela på fest, men de smäktande balladerna lyssnade jag på i smyg. Men jag lyssnade mycket! Musiken kan visst vara banal och 80-talssmörig, men i mig rörde många låtar vid något speciellt. (Precis som Bodyguard gjorde! Hur många gånger har jag inte sett den? När jag var yngre var det kärlekshistorian som var lockande, men när jag blev äldre såg jag den för att skratta lite åt hur fjantig den är - men också för att njuta av musiken.)
När jag vaknade klockan sex i morse hade Del LaGrace Volcano skrivit på Facebook att Whitney var död. Jag blev faktiskt ledsen på riktigt. Jag vet inte mycket om Whitney och hennes liv, jag har aldrig sett henne live, och hon är inte min största idol på långa vägar. Men hon var nog min första, riktigt stora idol. Och det är faktiskt väldigt starka känslor som man har för en sådan artist! Så ja, det var deppigt på riktigt.
I dag har jag i princip bara lyssnat på Whitney. Både glad och sorglig musik. Och här kommer några låtar som enligt mig är hennes bästa (utan inbördes ordning dock).
Vilka är era favoriter?
9 februari 2012
Måste-läsning
7 februari 2012
Mer #homoriot
6 februari 2012
Pension
5 februari 2012
Bitter eftersmak av Melodifestivalen
Sedan blev jag sur när Afro-Dite skulle uppträda. Gissa vilka artister som fick gå fram till hiphop? Jo, de tre svarta. Och gissa vilka som hade tre svarta dansare?
Men alltihop gick så sjukt överstyr när programledarna skulle börja håna homosexuella (vilket tydligen är lika med bögar). Hur fan resonerade de där? Jag blev både förbannad, ledsen och besviken. Här är ett blogginlägg om pausunderhållningen, som jag verkligen tycker att ni ska läsa och begrunda.
Skäms, SVT, säger jag!
PS. Och då har jag inte ens nämnt Thorsten Flincks förbannade sexistiska tilltag..
4 februari 2012
Mello 2012!
Ja, och i kväll är jag väl mest nyfiken på Thorsten Flincks bidrag. Och är mest rädd för Sean Banans.
3 februari 2012
Revolution på Twitter
1 februari 2012
30 januari 2012
The excitement!
26 januari 2012
Beginners - värd att se!
22 januari 2012
Les Mis på Operan
Själva föreställningen vidrörde alla typer av känslor och det kom faktiskt en tår på slutet - inte på grund av att det var sorgligt, utan för att det var så himla mäktigt! Över alla förväntningar.
Les Mis spelas en tid till. Jag rekommenderar alla er som inte sett den redan att verkligen göra det. En riktigt underbar upplevelse!